Hundträning och att ställa upp, och ett avbrott på jobbet som blev till gips...

Förra helgen va jag ledig...ville hinna med såå mycket. Men som vanligt blev det inte mycket utav det man ville. I lördags va tjejerna hos mormor och morfar. Jag och Frida tog en promenad dit medans Sarah åkte bil med Nille. Det är mysigt att promenera med Frida, hon har så mycket att berätta på vägen.

När tjejerna väl kommit in hos mormor så sa jag och Nille hej och så åkte vi till arninge. Vi har ju börjat dra igång bygget för övervåningen och nu skulle vi ut och kolla lite på material. Vi passa oxå på att ta en lunch och handla en present till lilla Nora som fyller 1 år den här helgen. Sen blev det en sväng på Ica, kvällens middag skulle inhandlas. Så när vi tillslut va klara så hämtade vi inte tjejerna förens klockan va fyra. Hem och fixa middag, tjejerna och Nille bakade en paj med hallon, blåbär och björnbär. Man tar va man har i frysen!

Söndagen blev tidig, Sarah kom in till oss vid fem tiden. Jag somnade om igen men sov lätt. Skulle ju hinna upp och åka till klubben. Va väldigt länge sen jag va uppe tidigt för att åka och tävla. Va väldigt trött när jag satte mig i bilen, tanken slog mig att det kommer bli ännu jobbigare den dan vi ska ut på riktiga och tävla. För då kommer det ju bli vääldigt tidiga mornar,
Han med en liten promenad innan man skulle anmäla sig till årets KM i lydnad. när jag gick promenaden så va min tanke att jag skulle ställa upp med Greta. Men om det nu vissade sig att Kärran kom och skulle ställa upp med någon hund så kanske jag oxå skulle anmäla Hjördis. Så va händer när jag kommer tillbaka till bilen (förutom att Greta hamnar i en border terriers käftar) jo Kärran kommer och ska ställa upp med ALLA sina jyckar. Så det blev ju till att även anmäla Hjördis.

Kärran med EN av sina tre..

Sen blev det lottdragning om startordningen. Fick så klart 1 med Greta, men det kändes ok. Hade tränat lite innan och då hade hon ett sådant godis sug att momenten gick bra. Så det va bara till att gå ut på planen och köra platsliggningen. Sen resten av momenten gick oxå bra,lite surt att hon tappa apporten bara.

okej här kommer fortsätningen.....
Summan av KM blev en andra pacering som återigen får mig att undra VARFÖR jag inte tränat mera lydnad med Greta. Och varför jag inte ställt upp åtminstonde en gång till officiellt. Eller så är det så att hon nu för tiden är mer taggad att få sin belöning (läs godis) och därför är mer "på" under våra små träningens tillfällen.

Två timmar innan bilden togs hade Greta suttit fast i den lilla terrierns käft...men ändå kunde hon prestera på plan.Och vi tog dom oxå på prispallen....så som vi gjort förrut :)........om det nu är samma terrier, iallafall samma matte ;)

Förut så vart det ju ganska mycket godis ftersom vi tränade ganska mycket,agility tex. Nu önskar jag bara att H ska få samma motivation som G. T tex det här med att leta reda på saker och lämna över dom till mig.G letar gärna och noga eftersom hon vet att det kommer ge henne en utdelning i form av en köttbulle tex. Medans H inte fattar ett skvatt, hon yrar runt med nosen högt över marken och ser mest ut att ha skoj över att hon vet att hon ska springa runt men inte att hon ska leta efter nått (Oj lång mening,hoppas ni fattar) Om hon inte fattar så släpper jag på G och hon far ut som en kanon och hittar föremålet snabbt....då är H där och tar det ur mun på G och lämnar över till mig. Är det bra eller dåligt...smart hund eller lat hund??? hm....och vem ska få belöningen....och finns det någon klass där man kan köra två samarbetande hundar????

Nej nu avslutar jag detta inlägg och skriver ett nytt istället..eller såg just rubriken och måste kanske lägga till nått om gipset.

Jobbade på som sig bör...två timmar kvar innan stängning. Är i fikarummet och tar en macka när min mobil ringer. Det är dagmamman som ringer och säger att Frida ramlat och klagade över sin arm. Mamma va där och skulle just hämta tjejerna när det hade inträffat så jag föreslog att dom skulle åka hem för att avdramatisera det hela lite. Blev ju så klart orolig men kände ändå ingen större stress över det hela. Hade det varit blod inblandat så hade jag åkt direkt med gråten ihalsen...men nu tog jag det lungt. Ringe dock vårdguiden för råd....dom tyckte man kunde undersöka armen och avvakta. Jag gjorde det en stund och jobbade på lite ute i kassan. Men kände sedan att jag nog måste åka hem. När jag hämtade tjejerna hos mor o far så va Frida sitt vanliga jag. Lite lungnare dock och med armen i en mitella. Vi åkte hem och sov...när jag satt med Frida i sängen så lindade vi armen och då råkade jag vrida på den så hon skek i högan sky....dumma mamma!
På morgonen så bar det av till Astrid Lingren...mamma fick följa med och tur va väll det. För att parkera i deras p-garage va fan inte lätt. Så mor min fick vinka in mig i en lucka innan vi kunde åka ner till akuten. Hon fick även hjälpa mig när vi skulle ut ifrån luckan och hade det ståt bilar runt omkring hade jag ståt kvar där än idag. Jävla skit garage...tur att vi inte hade bråttom!
Hur som, så va Frida jätte duktig med alla olika steg hon fick genomgå.
Tillslut va vi klara och Frida hade ett snyggt gips på vänster armen och en lång spricka i armen.
Och nästa vecka ska det bort...jag längtar lika mycket som Frida...äntligen kan vi tvätta handen igen!
Värre blir det med att ta det lungt, för i två veckor ska hon va "stilla". Hm undrar hur det ska gå...